Jag började jaga vid ung. 18 års ålder och det blev både älgjakt och småvilt.
Vid den tiden jagade jag utan hund sk. Indianjakt. När jag väl beslutat mig för att köpa hund frågade jag mig runt bland vänner o bekanta, som hade erfarenhet av jakt med stående fågelhundar vilken ras dom rekommenderade och varför osv.
Jag läste olika böcker om hundar och valet blev Irländsk Setter. 1984 införskaffade jag min första jakthund, vilket var en Irländsk settertik vid namn Aeris Nilla. Uppfödare Stig Bernström från Boden.
Man kan säga att jakten då började på riktigt. Osäkerheten var väl vad denna ras kunde prestera vid skogsjakt, men farhågorna försvann ganska snabbt när Tage Lidström från Moskosel vann SM något år senare med sin fantastiska fågelhund Aeris Killen vilken också var fader till min tik Nilla. Den första fågel jag fällde över en stående fågelhund var just för Killen.
Jakten betyder en hel del för mig men dock inte allt, min hustru och mina två söner får inte åsidosättas. I början jagade jag mest i skog men jakten flyttades högre och högre upp i terrängen och till slut var jag uppe på fjället. Numera har jag väl återgått mer till skogsjakt . Det skall dock poängteras att fjälljakten är min huvudsakliga jaktform Det är så snyggt att se en hund arbeta på `öppna landskap´.
Olof och Caifas.
I övrigt tycker jag att jakten med hund skall bedrivas i lugn o ro, det är ingen annans fel än ditt eget om någonting felar. Orsaken är oftast slarv med dressyren vilket är det viktigaste av allt, kontakten mellan hunden och dig är otroligt viktig. Du och hunden är ett Team, hunden skall jaga för dig och inte på egna villkor. Jag har aldrig använt mig av några andra hjälpmedel än min röst och visselsignal för att ledsaga hundarna, jakt med sk. pip och pejlutrustning anser jag inte vara rätt tillvägagångssätt för att skapa kontaktbarhet med hunden. Detta gagnar inte jaktens tjusning, då kan man likväl ställa ut en lerduvekastare i skogen och skjuta på kommando.
I övrigt kan man väl tycka att ett hundliv är för kort, när dom är som bäst börjar slutet att närma sig. Tyvärr!
Men skitjakt på er allihopa. Vi hörs.
Mvh. Olof